Ensam är stark

Jag har sedan jag anlände här i london för snart en månad sedan fått lära mig att vara själv. Jag har alltid varit en ensamvarg, alltid älskat att vara själv hemma, i lugn och ro. Men det här är en annan sorts ensamhet. Det här är den sorten då jag inte har något annat val; alla andra runt omkring mig jobbar och pluggar och jag som inte gjort någotdera har fått vara själv. Nu kommer det självklart bli ändring på det i och med att även jag måste jobba, men det jag vill komma fram till är att det är oerhört nyttigt att tvingas vara själv lite då och då. Man kan rannsaka sig själv samtidigt som man lär sig uppskatta den tiden man får med sina nära och kära. Men nu har jag varit ensam för länge! Därför är det otroligt skönt att Beri återvänder från Sverige ikväll, tack och lov. Hon fyller även år imorgon. Det måste vi fira! Nu ska jag hoppa in i duschen och ge mig ut på presentjakt, kanske hittar något till mig själv också.. P.s. Jag bröt av en av mina lösnaglar på jobbet igår. Två veckor höll det, grattis till mig. Måste se till att bli av med dessa nu, saknar att måla naglarna....
Pusss!

Kommentarer
Postat av: jennifer

herregud vad jag känner igen mig i de du skrev om att du är ensamvarg & så, jag är precis likadan & funderar på att leta jobb i london & flytta dit, tror jag kommer känna precis som dig då, men de återstår väl att se om det nu blir så om jag vågar ta steget

2010-10-14 @ 17:44:55
URL: http://partietraumatic.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0